Plenarföreläsare

Klicka på respektive namn som har länk för att få mer information om varje föreläsare.

Professor Lena Dominelli, Durham University, UK.
"Encountering the other; anti-oppressive practice in social work"  

Lena Dominelli har under årens lopp verkat inom undervisning, forskning och praktik när det gäller socialt arbete. Hennes omfångsrika forskning och författarskap har rört sig över ett vitt fält, där hon intresserat sig för frågor kring socialt arbete i relation till miljöområdet och klimatförändring, utvecklingsarbete, social förändring, kvinnors liv och välfärd, föräldraskap, barns välfärd och barns rättigheter. 

Dominellis arbete innefattar även studier av hur globalisering och kulturskillnader bidrar till utanförskap och social exkludering samt vilka inomstatliga konsekvenser detta får för de utsatta grupperna liksom för det sociala arbetet.  

Dominelli är känd för sitt starka engagemang för att minska sociala skillnader och orättvisor, såväl globalt sett som ur ett genusperspektiv. Bland hennes senast utgivna böcker finns ”Introducing Social Work” (2009) och ”Anti-Racist Socialt Work” (2008). Flera av hennes publikationer används inom socionomutbildningar på olika svenska lärosäten. 

Det internationella arbetet Dominelli gjort inom socialt arbete har fått stor uppmärksamhet och erkännande. Hon har bland annat varit ordförande i The International Association of Schools of Social Work .

Professor Margareta Hydén, Linköpings universitet, "Möten mellan människor. Om de sociala nätverkens betydelse för kvinnor som utsatts för våld i nära relationer".

Margareta Hydén kommer i sin föreläsning utgå ifrån ett pågående forskningsprojekt där hon samlar 45 våldsutsatta kvinnors berättelser om hur deras nätverk reagerat. Preliminära resultat visar att för vissa av kvinnorna var nätverkets reaktioner av stor positiv betydelse, för andra förstärktes de känslor av utsatthet som våldet givit upphov till. Hydéns slutsats är att det är av största betydelse att inom det sociala arbetet systematiskt samla in information om nätverket för att rätt kunna bedöma vilka insatser som behövs. Inte minst är en nätverksanalys av betydelse för att bedöma barnens behov.   

Margareta Hydéns forskningsområden rör mäns våld mot kvinnor i nära relationer samt narrativ forskning i olika sociala kontexter, speciellt inom områden som rör känsliga ämnen som våld, barns utsatthet och motstånd. Hydéns pågående forskningsprojekt handlar om barn som bevittnar våld och misshandlade kvinnors sociala nätverk.

Våld mot kvinnor i nära relation är allvarliga händelser för de direkt inblandade och för barnen, men även för släkt, vänner, grannar och arbetskamrater, dvs. de sociala relationer mellan människor som brukar beskrivas som ett socialt nätverk. Våldshandlingar i nära relationer utlöser reaktioner i nätverket, reaktioner som i sin tur har betydelse för den fortsatta utvecklingen. En våldshändelse är således inte en enstaka och isolerad händelse. Den utgör en social process i form av en serie handlingar och reaktioner som äger rum mellan mannen och kvinnan samt inom nätverkets vidare krets.

Professor Roger Qvarsell, Linköpings universitet, "Kunskapstraditioner och vetenskapsideal i det sociala arbetets historia".

Föreläsningen fokuserar på hur man inom forskningsfältet socialt arbete och evidensbaserad praktik sökt hantera frågor om vetenskapens krav på allmängiltighet och den sociala (och medicinska, psykologiska etc.) praktikens behov av att förstå den enskilda människan. 

Roger Qvarsell har sedan mitten av 1970-talet arbetat i en forskningstradition som skulle kunna kallas för social idéhistoria. Fokus har legat på hur olika typer av mänskliga och sociala frågor hanterats vetenskapligt, ideologiskt, medialt och institutionellt under de senaste två hundra åren. Medicinska, psykiatriska och hälsopolitiska frågor men också sociala problem, socialpolitik och socialt arbete har studerats i relation till kunskapstraditioner, vetenskapliga områden och ideologiska ställningstaganden. Qvarsell har även intresserat sig för uppkomsten av olika kulturmiljöer och formerna för idéspridning i skilda historiska och lokala sammanhang. Under det senaste decenniet har arbetsområdet vidgats till att även innefatta mer generella kulturhistoriska och kulturvetenskapliga frågor. Detta har bland annat skapat ett intresse för hur bilder och föremål kan användas i historiska kulturstudier. Ett annat nytt forskningsområde gäller kulturhistoriska studier av hur maten, kostvanorna och livsmedelsförsörjningen påverkat och påverkats av förändringar i människors livssituation, vetenskapliga undersökningar och samhälleliga intressen under de senaste två hundra åren. 

Professor Ann-Christine Cederborg, Stockholms universitet, "Intervjuer med barn i socialt utredningsarbete", . 

Föreläsningen utgår från forskningsbaserad kunskap om hur unika barn och unga kan intervjuas när socialsekreterare ska fånga deras perspektiv och åsikter på sin livssituation. 

Ann-Christine Cederborg är professor vid Institutionen för Barn och Ungdomsvetenskap, Stockholms universitet. Hon har tidigare arbetat vid Linköpings universitet. Cederbords forskning berör framförallt sårbara barn, ungdomar, och deras familjer som är i behov av omfattande stödåtgärder från samhällets sida. Hon är intresserad av att förstå hur mellanmänskligt samspel fungerar inom olika hjälp- och myndighetssystem och hur dessa system tar till vara på utsatta människors verklighetsbeskrivningar. Hennes studier har också ambitionen att förstå barn och ungas möjligheter och förutsättningar att berätta om sina livserfarenheter. Forskningen är också inriktad mot att förstå utsatthetens innebörder för de barn och unga som studeras. Under senare år har hon speciellt intresserat sig för barn och ungas livsvillkor särskilt då ensamkommande barn som söker asyl, barn och unga som utnyttjas i människohandel samt utsatta barns hälsa. Hon har skrivit ett antal böcker om hur professionella, exempelvis socialsekreterare, kan lyssna på barn och unga för att få deras perspektiv på sin verklighet och sina erfarenheter.    

Avslutande reflekterande samtal: "Människor, Möten, Makt - reflektioner kring socialt arbete från olika utsiktspunkter."

Medverkar i samtalet gör: 

Professor Tapio Salonen, Linnnéuniversitetet och Linköpings universitet

Camilla Sköld, Sveriges kommuner och landsting (SKL)

Susanna Wahlberg, Socialstyrelsen 

Stora Teatern